Category Archives: Vad jag gör

Jippi, underbart gott med sötpotatisstrips

Sötpotatisstrips
Sötpotatis.

Jäklar vad gott det är med sötpotatisstrips. Tog en promenix in till stan för att käka lunch med min polare Peter. Riktigt skönt väder ute. Behövde verkligen promenixen kände jag. Vi bestämde att vi skulle käka på Kebab City, brukar nästan alltid bli där. Peter tog som vanligt en kebab och jag som vanligt falafel med strips. Hade hört av en annan polare, Tomas, att haket skulle ta in strips gjord av sötpotatis.

Ställde frågan. Och svaret blev först nej, men hon visste väl inte, och sen sa den andre att de hade det. Så jag slog till och beställde det. Vilken himla skillnad mot vanlig strips. Så underbart gott. Kan verkligen rekomendera det. Sötpotatis går dessutom att använda till så mycket annat smarrigt. Efter lunchen tog Peter bussen hem med sina inköpta julklappar. Jag gick vidare upp på bibblan och lämnade tillbaka filmen “Marianne”. Riktigt bra rysare kan jag säga. Sen blev det en sväng in på Hobbyboden och färgköp. Nu har jag målat träbänken i köket med linolja. Får se hur det blir när det torkat. Tar ju bara 24 timmar. Spännande. Men fy fan vad det luktar.  Nu blir det lite god vegetarisk pizza och ryggläge i soffan.

Ryggläge med en man som heter Ove

En man som heter Ove
Foto: Stefan Falkelind

Nu är jag frisk och sjukskrivningen är över men utan jobb är man. Tog beslutet att säga upp mig. Det gick helt enkelt inte att vara kvar. Tråkigt att det blev så. Gav mig iväg i den råa kylan över gångbron. Målet var Arbetsförmedlingen och inskrivning igen i den sk. jobb och utvecklingsgarantin. Inte för att man var så pigg på det men jag måste ju. Gick smidig och fort. Bara ett papper som skulle skrivas på. Nu ska jag hitta mig ett nytt jobb. Sen bar det av till biblioteket. Tänkte låna mig en ljudbok. Har aldrig testat en sån så det ska bli intressant och spännande. Kanske rent utav avkopplande.

Kollade inte så noga utan tog en som jag trodde var bra. “En man som heter Ove” blev det. Tror den är riktigt bra. Det slank med en film också. “Marianne”, en skräckthriller som är gjord här i Östersund. Tintin Andersson och Peter Stormare är med i den. Har letat efter den i många år och nu äntligen hittade jag den. Det sägs ju att den som letar ska finna. Så sant. Nu blir det ryggläge i soffan med en man som heter Ove. Ostkrokarna ligger redo. Får nog ta en pläd och linda in mig i för här inne är det så kallt. Eller blir det Marianne som får börja?

Nu ska lägenheten få sig en omgång

Lägenheten
Nu ska lägenheten få sig en omgång.
Nej jag är inte på krigsstigen utan tvärtom. Nu ska det fixas till här hemma. Det ska sättas upp nya tapeter i alla rum. Målas på väggar och tak, mattorna ska ut, parketten ska slipas och lackering av köksluckorna. Inget är gjort på alla dessa år som jag bott här. Känns underbart att det äntligen är på gång. Har tänkt på det sen jag flyttade in här.

Men det går inte att bara tänka man måste komma till skott också. Så nu har jag kontaktat målerifirmor för att hitta nån som kan göra det. Är så otålig. Vill få det gjort fort men får nog vänta ett tag tills nån har tid. Suck, suck. Tänkte passa på att storstäda när de ska komma och fixa. Sen kom jag på att också fönstren behöver putsas. Kollade upp hur mycket pengar det fanns i min lägenhetsfond. Kan ni tänka er. Det fanns över 44 000 spänn. Fast jag får ju inte använda de pengarna hur som hellst. De har ju en viss slant för varje del i lägenheten. Nu till det angenäma bekymret. Undrar vad man ska ha för tapeter?  Kanske nån fondvägg? Vilken färg ska jag ha på köksluckorna? Mycket jag ska fundera på. Har du några bra tips?

Halkan ute lurar på dig ikväll

Halka
Arkivbild. Foto: Stefan Falkelind

Passa er för att gå ut ikväll. Nej du behöver inte vara rädd för nån ful gubbe. Det är halkan jag tänker på. Det är superhalt på vägarna och trottoarerna. Begav mig för en stund sen ut för att kila iväg till Konsum. Det var det här med maten igen. Även om jag hade bra skor på mig så blev jag tvungen att stanna upp och funderar på hur jag skulle komma förbi den glashala ytan framför mig.

Mötte en kvinna som tyckte jag skulle gå ut i vägen. Började att gå på vägen men sen tänkte jag att det måste vara riktigt farligt när det även är superhalt på vägen. Tänk om en bil får sladd. Ja det ville jag inte riskera. Så jag tog och började gå uppför backen i djupsnön och fortsatte till affären. Gick faktiskt ganska bra men bitvis fanns det hala fläckar. Lite läskigt var det att vara rädd att halka omkull. Men jag klarade mig hela vägen dit och hem som tur är. Så jag kan råda dig. Måste du inte ut, så håll dig inne ikväll. Iallafall om du hör hemma på Frösön. Det blev iallafall inhandlat en god middag. Grillad korv och klyftpotatis med skal, ketchup och gurksallad. Mumsigt!

Hipp hipp hurra, Sveriges Television

Sveriges Television

Har nyss kollat på SVT. Eller som det också heter Sveriges Television. De hade ett riktigt födelsedags kalas. En massa snubbar och snubbor hade man bjudit. 60 år har det gått sedan vi för första gången kunde se på TV. Hela 60 år. Det är en ofattbar tidsrymd. Så mycket som förändrats. Härligt att se alla klippen från de olika programmen som visats på TV burken under de 60 åren.

Underbart att få se och höra de gamla rävarna berätta hur det var på deras tid. Speciellt härligt att få se och höra på Karin Falck. Jag avgudar den kvinnan. Nu var ju jag inte ens född när första TV programmet sändes 1956. Det skulle dröja hela 12 år innan jag ploppade ut. Kan ni tänka er, då 1956 fanns det bara en enda kanal att glo på och man till och med satt bänkade framför dumburken och glodde på testbilden. När alla klippen rullade fram blev jag alldeles nostalgisk och satt och drömde mig tillbaka i tiden.

En del trodde faktiskt att det var nån som bevakade dem genom rutan. Att någon såg vad de gjorde i TV rummet. TV var alldeles nytt då och så spännande. 1958 sände Sverige för första gången Eurovision Song Contest och man skickade unga Alice Babs. Allt var svartvitt i rutan. Det fanns bara en kanal och den såg alla på. Inte som nu när det finns en uppsjö av TV kanaler att glo på. Så frågan är. Var det bättre förr? Vad tycker du?

Vad blir det för jävla mat idag?

middag
Foto: fotoakuten.se

Det börjar närma sig middag känner jag. Snart så kommer magen att skrika efter mat. Ute har det blivit mörkt och kallt. Riktigt ruggigt. Känns inte så lockande att klä på sig jackan och kila iväg till affären. Jag gruvar mig för att gå ut i kylan och trött är jag. Men måste det om jag ska få hem nåt att göra middag på. Kunde visserligen gjort det tidigare idag medans det var ljust ute. Är ju sjukskriven så tid hade funnits. Och nu kommer nästa lilla bekymmer.

Vad ska jag äta till middag idag? Visst känner du gen bekymret? Brukar vara ett utbrett fenomen bland oss . Just nu är min hjärna ganska trög och har svårt att komma på nåt gott. Att jag är trött gör inte saken bättre. Blocket och pennan ligger här bredvid mig. Redo att fyllas på med nåt smaskigt att köpa. En pizza skulle det vara gott med. Eller Tacos. Eller korv och klyftpotatis. Eller… Eller… Svårt beslut det här. Men en riktig middag ska jag få till. Får nog fortsätta att glo på TV en stund till så kanske jag kommer på nåt. Kanske du har nåt smarrigt tips att dela med dig av? Nåt åt det vegetariska hållet.